Idag är sista dagen på 2013. Jag har precis druckit upp min sjögräsdrink och familjen har åkt iväg till skateparken, jag tog lite ledigt nu på förmiddagen ska relaxa på ballkongen och se ut över havet. Mitt år har varit väldigt bra, ena halvåret i Sverige med fina vänner och familj och andra halvåret på äventyr i Australien. 

 

Jag befinner mig just nu i Queensland och det är så förbannat varmt.Igår duschade jag tre gånger. Men man vänjer sig faktiskt mer och mer vid värmen, helt otroligt vad ens kropp klarar av egentligen. 

 

Jag bor just nu hos en familj i Gladstone, eller rättare sagt i Tannum Sands, inte Tanum hemma i Sverige tack och lov! ;) Jag har ett kort au pair jobb här uppe på ca 3 veckor. Jag tar hand om en urgullig liten pojke på 4år, han är så himla snäll och go. Familjen är superhealthy. Vi går ut och power walkar/springer varje morgon klockan 6! imorse såg jag några kengurus! Dom bor så jäkla nära stranden, det tar ca 3 min att gå ner så jag brukar ta promenader eller springrundor där nere på kvällarna. Familjen äter bara superbra mat, mycket vegetariskt, smoothies och jag dricker nått skumt sjögräspulver varje morgon som smakar.. ja, gräs haha. Ordet socker finns inte, om det inte är hounug eller fruktsocker. Dom äter så jäkla nyttigt så det känns som jag kommit till ett rehab haha.. Tannum Sands är en mysig liten stad. Det finns massor av bra lekparker som jag och pojken kan gå till, en stor skatepark där han älskar att vara, himla fina stränder och väldigt nära till affärerna. Har en bra magkänsla och jag tror att detta kommer funka prima! 

 

Min telefon är ju paj men jag har skaffat mig en ny! Den är dock inte alls lika bra och kameran är ritkigt risig så jag köpte en julklapp till mig själv - En ny kamera! Wihoooo. Har dock inte hunnit ta några biler ännu så här är en bild från google på stranden som ligger nära oss! Jag lovar att lägga upp lite bilder i veckan. (Ska bara ta några först haha)

 

Dessa skyltar hänger uppe runt stranden. Jag kännde mig inte så värst säker när jag tog min kvällsspringrunda igår kväll. Krokodilvarning liksom, haha.

Okej, så nu undrar nog ni vart jag håller hus när jag tagit mitt pick och pack från Newcastle? I'm in Queensland! 

 

Resan hit, gick inte riktigt som planerat. Jag tog bussen till Newcastle airport och var där i god tid, hade precis packat upp min dator för att kolla på film då jag hör hur dom roppar ut ur högtalarna "Can Elissa..Cor.. Corr..Corrjea Bro...B..Brolander come to the check in please" Flyget till Brisbane var superförsenat och jag hade bara 40 min där, så det skulle betyda att jag skulle missa det sista planet till Gladstone! Jag valde ändå att chansa för skulle jag missa planet till Gladstone betydde det en gratis natt på ett hotel i Brisbane och det tackar man ju inte nej till!

 

Underbara Newcastle, tack för denna tiden! Jag har verkligen haft det superbra här. Träffat massor av nya vänner, chillat på de fina stränderna och svängt ute i nattlivet. Men nu är det dags för mig att åka vidare. 

 

Jag har fått frågan ganska ofta om vad jag kommer sakna mest med Newcastle och svaret är superenkelt - Min familj. Jag kommer sakna mina underbara släktingar som jag har fått bo hos i 5 månader. Dom har givit mig trygghet, hjälpt mig med massor, mat på bordet, ett eget rum att sova i, betalat mig för att ta hand om världens finaste kusiner och massor av kärlek. Min moster Ulrika och hennes man Jason har gett mig den största chansen jag fått i hela mitt liv och jag är evigt tacksam för det. 

 

Tack <3 

 

 

Merry christmas från andra sidan jordklotet! Hoppas alla får en underbar julafton med massor av julklappar, knäck, god julmat och kärlek!

 

Igår firade vi svenskjulafton hos våra svenskagrannar, vi var fyra svenskafamiljer och det serverades svensktjulbord med roxet, ABBA och julsånger i bakgrunden - A.w.e.s.o.m.e ! Jag drack även min julmust och mumsade marabouechoklad och ahlgrensbilar, riktigt lycklig tjej! Sen skypade jag även med Maria, Wessel och Lina på kvällen, åååh vad jag saknar er. Kramkalas när jag kommer hem <3

 

Idag har jag mest packat, flyttat saker från väska till väska, försökt få ner kilorna på väskan då den självklart väger alldeles för mycket för att ha med sig på planet! Åh blir så trött. Jag får ändast ha 20 kilo med mig, 20 kilo på 5 månader?! ÅH, jamen visst! Får gå i samma kläder hela tiden. Jaja, nu ska vi snart äta lite middag och sen blir det julklappsöppning! God jul! 

 

 

Lördag, woho! Jag har vänt hela mitt rum upp och ner och sprungit omkring hela förmiddagen som en skollad råtta. Vet inte riktigt vad jag håller på med om jag ska vara ärlig.. Shit vad mycket man samlar på sig på bara några månader! Ja, det är alltså dags för mig att packa vilket inte är det lättaste.. 

 

- Vad ska jag ta med mig? Den här? eller båda? Varför inte alla fem?

- Kommer det bli kallt? Hur många jackor ska jag ta med? (HA, jag bor i Australien)

- Hur många klännigar?

- Väger väskan för mycket? Kommer jag få betala extra på flyget nu?

- Ska man släpa med mig locktången? 

- Vilka papper ska man ha med sig? Vad är viktigt av allt detta krimskrams?

 

OMG! Blir inte riktigt klok på själv. Det är ju inte så att jag kommer hamna mitt ute i öknen utan en endaste liten affär i sikte, jag behöver faktiskt inte ta med ALLT jag äger. 

 

Ikväll blir det chill hemma hos mig för familjen är i Sydney så jag ska ha lite vänner över vilket kommer bli supertrevligt :) Tror det blir middag och filmmys. Lär även bli att säga några farväl ikväll. Hoppas alla där hemma får en fin lördag! <3 

Tiden går så jäkla fort. Jag har nu bott i Australien i snart 5 månader vilket känns helt overkligt. Har precis kommit hem från en BBQkväll med au pairertjejerna. Klara ligger i sängen brevid mig och sover sött, haha gulle! 

Det var flera av tjejerna som skulle ut men jag orkade verkligen inte, jag har ingen energi att dansa och springa omkring på klubben. Klara kännde tack och lov samma sak så vi gick ner och satte oss på stranden, drack vin och tjötade. Himla mycket mysigare må jag säga! 

 

Jag har så himla mycket tankar som snurrar i mitt huvud just nu. Snart lämnar jag Newcastle bakom mig för ett tag och det är verkligen blandade känslor. Vad kommer hända? Vart ska jag ta vägen? Tusen frågor, men inga svar. Uhse, känner mig som en feg liten mulvard som vill tillbaka till sitt trygga hål i marken igen. Egentligen var min tanke från början att åka hem till julen efter att mitt jobb i Newcastle var över. Resa runt lite och sen ta första bästa planet hem till tryggmark men jag sattsade istället allt och nu är frågan om jag tagit vatten över huvudet. Jag har byggt upp en trygghet här. Jag har min familj som jag trivs med jättebra och jag har träffar underbara vänner. Nu ska jag lämna allting som jag byggt upp och börja om på nytt. Helt vilsen i det stora Australien! Behöver alla lyckokramar man kan få, önska mig lycka till! 

Merry christmas motherfucker! Jag trivs bra i värmen :)

 

Jag har insett att vissa har missförstått mig under åren så jag tänkte göra detta klart och tydligt en gång för alla.

 

Jag kommer leva i Sverige, mina framtidabarn kommer växa upp i Sverige och jag kommer så småningom dö i Sverige. Jag är stolt över (till viss del) vår historia och kultur. Har en silverkedja runt halsen med "odensmask" från nordiska mytologin som jag aldrig tar av mig. Ja, jag älskar mitt land såpass mycket att jag faktiskt kan kalla mig själv för patriot, fast på rätt sätt. Jag vill nämligen att Sverige hela tiden ska utvecklas till det bättre och att vi ska sträva framåt, inte bakåt. 

Sverige är lika mycket mitt som ditt, jag är lika mycket svensk som du. Sverige är det jag kallar mitt hem, den kulturen jag känner till bäst och är uppvuxen i så vad är annars min identitet om inte svensk? Vart är jag annars ifrån? Varför ska folk tala om för mig vad jag är eller inte är och varför får jag hela tiden frågan  "ja, men vart är du egentligen ifrån? eller är din mamma utlänning?"... - Jadu, såvitt jag vet är mitt modersmål svenska, är även född på östrasjukhuset i Göteborg och jag har bott i Sverige i hela mitt liv. De flesta jag stött på utomlands kan inte riktigt plasera min "identitet", när jag då svarar att jag är svensk blir ingen direkt förvånad men jag får ofta svaret att jag inte ser "så svensk"ut. Jaha, och hur ser en svensk ut då? frågar jag då. Då får jag alltid samma svar, en svensk har "ariskt utseende", alltså är lång, blond och blåa ögon. Och när var förresten du senast i Sverige?!...Vissa har inte ens satt sin fot i mitt land, men vet exakt hur "alla" ser ut. Varför tror världen fortfarande på dessa idiotiska stereotyper? 

 

Min pappa är svensk, han är född i Uruguay och flydde till Sverige som ungdom, min mamma är också svensk, hon är född i USA och kom hit som bebis. Mina föräldrar pratar svenska, har svensktmedborgarskap, har sin familj och sitt hem i Sverige, senast jag kollade i alla mina familjemedlemmars pass så står det klart och tydligt svensk på allihopa. Men missförstå mig nu inte. Jag är JÄTTESTOLT över att min pappa och mamma är födda och har levt utanför Sverige, men det gör dom inte till mindre svenskar för det. Jag tycker och vill att jag, hela min familj och alla som flyttar till Sverige ska ha all rätt i världen att få kalla oss själva för svenskar om vi vill det utan att en jävel ska ifrågasätta oss! För det är ju det vi är? Vi är svenskar, ändå får vi höra samma saker om och om igen och vi möts ständigt av samma fördommar.. om.och.om.igen.

 

Jag har fyra "olika länder" i mitt blod. Sverige, Italien, Uruguay och USA. Jag har ännu inte träffat på en enda mer än mig själv eller mina syskon som har samma unika "blandning" i sig. Jag har mer att älska! Och även fler fotbollslag att hålla på ;) Jag tycker att folk borde inse att allt är mixat nu för tiden, att stereotyperna snart är blott ett minne, att vi helt enkelt måste lämna stereotyperna bakom oss. Omvärlden förändrar sig, hela tiden och så har det alltid varit och kommer alltid att vara. Annars hade vi väl nu, i denna stund suttit i en grotta och målat grottmålnigar. Eller varför inte bränna lite"häxor" på bål som lördagsnöje. Ja, vi utvecklas och det är faktiskt inget att vara rädd för, inse det!

 

Damn you vodka och fylle-Elisa! 

 

Min kära samsung har helt lagt av. Jag tappade den på fyllan för några veckor sedan, så illa att skärmen blev helt spräckt. Dock så tappade jag den en gång till idag när jag och Iina var och shoppade i stan. Mobilen flippade helt, började blinka och ha sig och sedan blev den helt svart. Nu är den sönder på riktigt och jag måste lämna in den på lagning mot antagligen ett riktigt saftigt pris. Så jäkla typiskt, jag har ingen lust att lägga ut massa pengar på min mobil när jag är i Australien liksom. Menmen, fick lära mig en läxa!

 

 

Så mina vänner, svarar jag inte på era samtal/sms eller Insta/snapchat osv så är det för att jag inte har någon tele :) 

Veckan har varit as skön. Stranden, Luciafirande/svenskmarknad, födelsedagsmiddag för Melanie, fika med Iina, gymmet, bio och idag blir det ännu en födelsedagsmiddag och sen ut och fira Melanie på riktigt! Och ja, jobb då såklart, men måste säga att hänga på stranden med min vän Erica medans våra buseungar bygger typ sandslott ihop eller sparkar boll, mja ganska gött jobb ändå. 

 

 

Jag köpte seriöst universums största chokladtårtbit. Orkade inte ens äta upp hälften :( Men den såg ju så goood ut 8)

 

 

 

"Jorden går under, negerdockan i Kalle Anka är bortagen!" - Åh nej, svenskarna ska inte längre få sitta i soffan och mysa framför scenen med nidbilden av en mörkhyad person i Kalle Anka. En nidbild är endast till för att förnedra och har enbart ett rasistiskt syfte. Jag är snarare förvånad över att dockan inte tagits bort tidigare än 2012. 

Lucia. Förra året var det en 14-årig flicka i vitt linne och ljus i håret som väckte folks ilska på internet när luciafirandet sändes på tv. Anledningen var hennes hudfärg. Att flickan är född i Sverige och inte har någon som helst annan nationalitet än just svensk, det gör inte indignationen mindre hos de som rasar. En svensk lucia kan inte vara svart. Lucia är ljus, gärna blond men mörkt hår går bra det också. Men mörkhyad – där hår tydligen gränsen. Denna unga flicka har blivit en symbol för människor som hatar, mot allt som är fel med Sverige. Det mångkulturella har gått för långt, så pass långt att man inte drar sig för att utala sitt hat mot en ung flicka med samma nationalitet som hatarna själva.

 

Flickan är född i Sverige, men kan inte kallas etnisk svensk enligt hatarna, för hon är mörkhyad. ”Troligvis har hon en eller två föräldrar som är födda utomlands”.  Detta spelar alltså roll för flickans egna identitet. En ung flicka med mörk hy får sni etniska tillhörighet bestämd av ett land från vilket en av hennes föräldrar kanske flydde när föräldern var tio år. Föräldern själv är med svensk än, säg, etiopisk. Föräldern identifierar sig mer med Sverige än sitt ”hemland” och flickan gör det definitivt – hon har aldrig varit i Etiopien!

 

Ändå menar hatarna att flickan inte kan vara etnisk svensk för att hon inte är vit. Detta menar hatarna inte är ett rasistiskt argument utan en ren självklarhet. Men om flickan inte är etnisk svensk – vilken etnicitet har hon då?

 

 

Dör, BMTH är ett av mina absoluta favoritband och detta är bara så jäkla fint. Bästa covern jag hört på väldigt väldigt länge. Tack <3 

Igår hade Svenskaskolan luciafirande och marknad i Cardiff. Söta Johnny var tomtenisse och Evelina tärna. Jag mötte upp Erica och Ida i kyrkan, sen köpte jag lite svensktgodis och julmust, åh vilken lycka! 

 

Idag blev det stranden. Det är riktigt varmt här, ca 35 grader... Så ett bad i havet var helt underbart gött. Nu ska jag ner och rulla svenskaköttbullar, woho!

 

Rengskogen, jag kan inte förstå att jag faktiskt har vandrat i en riktig rengskog, en av mina drömmar har gått i uppfyllelse och det var MAGISKT. Vattenfallen var så jäkla fint, jag och Ida blev helt tagna av den vackra naturen precis som det ska vara när man hajkar. Efter alla dessa timmars vandrande och tuffa trappsteg så är det ändå så himla värt att komma djupt in i skogen eller högst upp på toppen och belönas av dessa vackra vyer.

 

 Åh finns så många bilder jag vill visa och lägga upp, skulle vilja visa allihopa! Men då skulle det bli himla många inlägg haha. dessutom kan man aldrig riktigt fånga hur otroligt vackert det var på bild. Ni får helt enkelt ta er dit själva och vandra samma stigar i åtta trimmar! :D Eller så visar jag bilderna när jag kommer hem ;) Nu ska jag fanemej sova, det behöver jag. Godnatt <3 

 

SATAN, vart ska jag börja? Får dela upp det i två inlägg. Sist jag var i Blue Mountains öste regnet ner och vi kunde varken hajka eller (knappt) se någonting av den OTROLIGA naturen som fanns gömnd bakom regnet och dimman. Jag är så jäkla glad att jag tog mig dit igen, även om tågresan sammanlagt är ca 5 timmar, är det så himla värt det.

 

Jag och Ida kom fram på fredagskvällen.. Vi myste på hostelet och sen la vi oss tidigt. På lördagen klev vi upp och åt en rejäl frulle, sen ut och vandra i hela ÅTTA timmar, helt sjukt. Katombaa, staden där vi bodde i är en mysig liten "bergsstad". Jag älskar vädret i Katombaa, luften känns väldigt frisk och det är inte för varmt. Vi besteg flera berg, upp och ner, ner och upp för tusentals trappor, snacka om träningsvärk. Så otroligt vackert. Jag ville aldrig därifrån.

Igår tog jag och familjen en utflyckt till Lake macquarie som ligger i Swansea. Lake macquarie är en jättestor saltvattenssjö och det är så grymt vackert där, blev en riktigt härlig dag! 

Nu är barnen lämnade på dagis och skola så det betyder att jag är ledig ända fram tills jag ska plocka upp dom igen runt 15 snåret. Jag ska strax ta bussen till köpcentret och hänga där med Erica, vi ska lucnha och kolla lite i affärer :)

 

Okej, jag drömde världens sjukaste dröm. Jag speglade mig i min badrumsspegel och fick se att hela mitt ansikte var supersolbrännt och fyllt av rynkor. Hahah, vad är det för jäkla dröm egentligen? Jag tycker jag skyddar mig jättebra mot solen. Här i Australien säger man slip, slop, slap, seek, slide vilket barnen lär sig redan som småbarn. Detta har jag hela tiden i huvudet då solen är så jääkla stark här borta! 

 

Nu börjar min tid i Newcastle ta slut. Iallafall för ett par månader framöver. den 26 december lämnar jag min underbara familj och ger mig ut på nya äventyr. Ändå känns det lite tråkigt att åka ifrån familjen och alla fina vänner jag fått här nere, jag har ju verkligen träffat så mycket nytt folk. Men flyget är nu betalt och jag är sjukt nervös, nyfiken, förväntansfull och faktiskt en smula rädd... Men kan inte bli mer redo för att få se mer av Australien, jag är redo, jag är redo! tjohoo!